Ja så känner jag just nu! Alla som ser mig tror att allt är så bra, men innerst inne vill jag bara skrika, jag vill bort från allting!
Jag vill flytta till eget boende för det första för att slippa den här kvävande känslan som jag känner just nu varje dag av min syster och hennes sätt att behandla mig!  

Jag vill få ett aktivare och hälsosammare liv, jag vill bli en framgångsrik fotograf, jag vill skaffa en livs kompis i form av en hund, jag vill må bra, jag vill känna mig viktig, jag vill så mycket att alla känslor bara svämmar över och får mig må skit dåligt rent ut sagt!  
Ja, det blir mycket gnäll inlägg på min blogg, jag hoppas att det någon gång ska bli glada livfulla inlägg också, men eftersom jag känner som jag gör just nu så blir det bara massa jobbiga känslor.

Varför ska livet vara så jobbigt för vissa och lätt och bra för andra? 
Jag vill också höra till dom senaste orden i den meningen.
Men just nu känns allting bara svart och jobbigt. Jag vill inte ens gå upp på mornarna för det finns inget att se fram emot eller att jag vill vakna.

Jag vill bara ligga i min säng och bara sova bort mitt liv så känns det.

Jag behöver ett lyft, någon som kan hjälpa mig, någon att prata med.
Det tyckte visst försäkringskassan också så nu den 6 april har jag tid hos en kurator.

Jag hoppas verkligen att han ska kunna hjälpa mig att komma ur min deperiton och låga tankar om mig själv och mitt liv. Jag ropar just nu efter HJÄLP!  
Men ingen i min familj förstår hur jag mår, dom tror att allt är som vanligt och allt är toppen. ha! Öppna ögonen och titta nogrannare!

När jag berättade för min pappa att jag skulle börja gå hos en kurator så blev han förvånad och frågade varför? Jag blev nästan arg inombords, för det där svaret stack till i hjärtat på mig! Även om jag otaliga gånger har berättat för honom hur jag mår och liknande så fattar han inte att jag behöver hjälp. Jag fattar inte, hur kan han vara så blind?  

Aja jag får som sagt hoppas att saker och ting kommer att lösa sig för mig...

//Kram Camilla

 

carolinhe

30 mars 2010 12:23

lilla gumman, bara och skriva av dig till mig om du vill ha någon som lyssnar så lyssnar jag gärna. förstår mycket hur du menar, man har både ljusa o mörka stunder i livet. sitter själv i en mörk sådan o kämpar mig uppåt. sakta men säkert, att ta en sak i taget. hoppas allt löser sig

http://carolinhes.blogg.se

 

Camilla

30 mars 2010 12:29

Tack gumman!
Det värmer att höra att det finns någon som bryr sig, även om jag aldrig träffat dig irl! :')

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu tar jag farväl av bloggplatsen.seJag kommer inte radera denna blogg för jag vill själv kunna gå tillbaka i tiden och se vad jag skrivit, men nu kommer jag finnas på blogg.se sida istället. Jag känner att denna sida inte ger mig dom möjligheterna i...

Nu sitter jag här vid datorn och bloggar igen, själv tycker jag att jag blivit ganska duktig dom här dagarna på att hålla bloggen vid liv. Nu ska jag snart brumma iväg på min lilla moped in till Rimbo och träffa min kurator och babbla lite om mitt l...

Ja idag var jag som sagt på fotorunda. Jag gick längs golfbanan och funderade, vad kommer jag hitta för motiv? Svaret kom när jag kom fram till en liten damm. Där i simmade två stycken sothönor. Kan säga på en gång att det såg lite komsikt ut när dom...

Jahapp, ny dag, nya tag!  Så vad händer idag då, hmm ja, det är ganska fint väder idag så det kanske blir en fotorunda om jag nu kan komma på vart jag ska gå.  Det finns iuf en väg som går brevid golfbanan, den kanske jag ska passa på att utforska li...

Jag är en person som vill byta ofta, det är tråkigt att ha samma hela tiden så nu har jag bytt header och så, vad tycks?   ...